Dagen som vi har väntat på.

Känslan när vi äntligen fick ta av skenan innan badet och inte behöva sätta på den igen.
Äntligen har vi en.mjuk och go liten bebis igen. Och plötsligt känns det inte som att vi har missat så mycket. Samtidigt som det fortfarande känns lite sorgligt att ha "missat" när hon var som minst.

På fredag förmiddag är det dags för ortopeden igen och vi håller tummarna hårt för att höften har ordnat sig och att vi inte behöver sätta på skenan igen.
Tills dess så njuter vi av våran vanliga lilla bebis.