21.34
Åkte ner till Emil på lördags eftermiddagen, trots att man kanske inte får egentligen, enligt lag (då får man bara åka iväg om man kan bevisa på att man får bättre vård nån annanstans). Men det sket jag i och åkte iväg ändå, och det var precis vad jag behövde. Kände mig redan bättre bara jag kom dit, kanske ren inbillning, men det är väl detsamma. Illamåendet liksom avtog och jag fick i mig ordentlig mat också. Det kändes bra att komma ner dit, bara få vara, få lite närhet och kärlek. Få prata lite, känna att det finns människor som bryr sig.
Så all världens kärlek till min älsklings Emil.
Jobb imorn igen och borde väl fundera på att gå å lägga mig snart. Det känns rätt jobbigt att gå tillbaka igen. Även fast jag varit borta länge, men jag vill nog helt enkelt inte så mycket längre. Och jag vet att det kommer att vara mycket att göra och det känns orättvist. Bara för att en viss person har missat med beställningen. Det vore mer rättvist om hon fick ta det själv. Men det blir jag som får göra det.
Ska väl gå och fixa mig för natten och krypa ner i en kall säng utan min Emil.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar