fredag, september 29, 2006

Inatt kan du få mig ännu lättare

19.10

Det luktar mat och jag är vrålhungrig, det riktigt skriker i magen. Paj med massa got i blir det ikväll. Sitter förövrigt å väntar mest på att min älskling ska komma hit.
Idag har varit en bra dag. Skulle varit barnvakt men det blev ändrade planer. Så jag tog en cykelrunda till Kållered och tillbaka. Åt frukost i lugn och ro, duschade och rakade benen. Dammsög köket på beordran från min låtsasmamma. Sedan bar det av in till stan och min körlektion. Det gick toppen idag och jag var riktigt bra. Hon berömde mig. Jag backade och höll på och sen fick jag äran att köra till Shelltappen. Vilket betydde att jag var tvungen att köra i stan, med spårvagnar, bilar, cyklar och människor. Men det gick bra. Sedan träffade jag Johanna en lite sväng (alltid lika jävla underbart). Pratade om allt möjligt, gick i lite affärer och begav oss sedan hemåt. Dammsög resten av huset. Och nu väntar jag bara.
Men det är sån här bra väntan, för jag vet ju att han kommer att komma idag och jag behöver inte vänta i en vecka eller så. Det känns så skönt.

Och ja, imorn blir det middag hos mamma. Jag å mamma står för maten. Det är mitt pris för att jag gick restaurang på gymnasiet och utbildade mig till kock.

onsdag, september 27, 2006

Det handlar om mina 100 bekännelser

19.35

Klockan är halv åtta och jag börjar känna mig lite småtrött. Var å tränade förut ändå, och det var väldigt välbehövligt. Sedan bar det av hemåt och jag lagade mat och allt gick helt perfekt idag, extremt smidigt. Smakade gott gjorde det också.
Nu funderar jag på att snart lägga mig och läsa i min bok, kanske koka en kopp thé också. Sedan är det "Weeds" på tv ikväll och det måste jag bara se, om jag inte skulle lyckas somna innan.
Dessutom ska jag prata med Emil ikväll, det hör till det allra viktigaste. Och planen är att fösöka få hit honom i helgen, om det nu är så att jag ska vara ensam hemma. För det vill jag inte vara och jag vill vara med honom. Men det ser ganska så ljust ut med det faktiskt.

Har förresten börjat skriva en lista över mina 100 bekännelser. (Lånade idén av en annan, men det var helt okej). Det går lite trögt med listan, men den ska banne mig bli färdig. Jag kan inte komma på så många saker som jag tycker och tänker.

Slarvmaja

15.00

dagen idag har väl inte varit så givande, dock några trevliga inslag. Var på arbetsförmedlingen imorse på ungdomsinformation. Träffade en gammal klasskompis snackade lite grann och tog en fika. Åkte hem till mamma en sväng efteråt, men ingen var hemma, så jag gick igen och då kom min mor cyklande. Så det blev lite lunch och en pratstund. Sen så körde hon mig hem, tänkte gå, men så började det regna igen och jag tappade suget.
Snart dax att laga middag om jag inte ska träna inna eller om jag kanske ska träna imorn inna arbetsintervjun.

tisdag, september 26, 2006

Om du vill ha mig, nu kan du få mig så lätt

17.54

Ganska så nyss hemkommen från Varberg, det kändes som det blev en lång tur. Kom ner till Varberg kvart över två. Letade upp stället jag skulle till och var skeptisk några gånger, trodde jag hade kommit för långt. Hittade rätt ställe och då var det en timme kvar till intervjun, så jag gick ner till havet och satte mig och läste ett tag. Intervjun gick bra, tror jag i alla fall, det kändes så. Sedan på väg tillbaka till stationen så var jag tvungen att slösa lite pengar, trots att det är lite skralt nu. Men den där sjalen som jag har tittat på ett tag, jag skulle bara ha den. Gick till stationen och fixade biljett och väntade på tåget, som naturligtvis skulle vara försenat. Men varför klaga, solen sken och jag kom ju hem till slut ändå.
Så nu sitter jag här, känner mig lite bättre och modigare än vad jag gjorde igår. Det känns bra.
Å det luktar god mat från köket och jag är extremt hungrig.
Sedan kanske det ska bli en lite promenad ut i det fortfarande ganska sommarlika vädret, men idag kändes det faktiskt att det var lite höst i luften. Solen sken på ett annat sätt idag, lite grumligare liksom.
Jag vill nog faktiskt att det ska vara höst, med lite blåst och kyla. Så man kan ha på sig mysiga kläder å halsdukar.

Jag vill vara vettig och viktig

12.08

Helgen var jättebra. Fredagen var det först städa rummet och min toalett och sen bokmässan med mamma och jag fick ett par böcker, alltid roligt och det var väldigt trevligt. Sedan mat hemma hos farmor och farfar i all hast. Efter det in till stan och Håkan Hellström och det var bra, fruktansvärt bra. En lite Göteborgspromenad med syrran och sedan tåget hem vid 23.19. Lördagen så åkte jag till Emil på morgonen. Så var det kalas hos han faster för honom och hans bror. Vi var och körde Gokart, det var helt sjukt roligt. Hade sämst tid, men å andra sidan hade jag aldrig kört innan heller. Sedan käkade vi pizza på kvällen och gick hem vid nio, halv tio. För då var i alla fall jag väldigt trött. Spelade lite kort och sådär. Söndagen så sov vi väldigt länge, eller låg och halvslumrade. Det var otroligt skönt och mysigt, massa närhet bara. Den dagen blev det intee mycket gjort. Var i affären och det var nog det enda speciella som vi gjorde på hela dagen. Igår fyllde Emil 20, för att vara ärlig så hade jag ingen present, kunde inte hitta något bra. Men jag köpte tre röda rosor till honom i alla fall. På eftermiddagenn när han hade kommit hem från jobbet och innan jag skulle åka hem så sa han "Jag kan väl i alla fall få lite Julia på min födelsedag" och alla vet vad som hände sen. Jag ville verkligen inte åka hem igår, men jag var tvungen om jag skulle kunna ta mig ner till Varberg idag för att gå på arbetsintervju. Och även om jag ville stanna kvar så vill jag verkligen inte missa den här chansen. Det är ju trots allt chans att kanske få ett jobb. Vilket vore helt underbart. Jag vill känna att jag behövs och att jag är viktig. Jag är itne nervös än och jag tror att det här kommer att gå bra. Har även ringt om ett annat jobb idag och skickat ansökan, hopaps att det ger något, det verkade som ett kul jobb.

Och nu sitter jag bara här och väntar på att dagen ska gå så att ag kan åka ner till Varberg, jag är himla sugen på det nu.

onsdag, september 20, 2006

That's just who I am

18.37

Idag har varit en bra dag. Har träffat mamma och jag har verkligen gjort lite nytta, sånt som jag inte vågar göra egentligen. Har sökt jobb, men inte på restauranger utan på mataffärer, jag har gått in i affären och pratat med männiksor, som jag aldrig har sett förut. Det är verkligen ett uppsteg för mig (och tack gode gud för snälla människor, jag tycker om människor). Men det känns verkligen bra och jag är stolt över mig själv. Och mamma följde med som moraliskt stöd och det var extremt skönt. Så hela dagen spenderades med henne och jag har även införskaffat mig ett gymkort.
Ska söka jobb men jag tror inte riktigt at tjag har lust att göra det idag. Ska kolla runt lite, sen får det bli en promenad ikväll. Någon?

tisdag, september 19, 2006

Wake me up when september ends

13.33

(Det känns verkligen så).

Allt känns nästan tråkigt och det är bara tisdag idag, jag har liksom inte motivation till nånting. Men mamma har lovat att köpa ett gymkort till mig, så att jag i alla fall kan träna. Så jag inte tappar bort det totalt också, nu när jag har kommit igång.
Idag ser det mörk ut, det blir nog regn. Funderar på om jag skulle sticka ut och cykla en sväng kanske, och en sväng till biblioteket.
Igår ringde en kvinna om ett jobb som jag har sökt och jag skulle kanske ha fått det, men nu har jag ju inte körkort och hon sa att det är i princip omöjligt att ta sig dit utan bil. Och jag förbannar mig själv för att jag inte har tagit körkort. Jag måste verkligen lägga på ett kol nu känner jag. Hon sa att jag kunde ju höra av mig när jag har körkort. Och ska flytta neråt mot Emil. Det var ju typ världens läge. Men på ett sätt skulle jag inte kunna ta ett jobb där nere, för då kan jag ju inte ta mina körlektioner i Göteborg, å jag måste ju ha körkort.

måndag, september 18, 2006

Fan fan fan, det skulle vart du

12.11

Det känns som att jag verkligen bara ska försöka få den här dagen att gå. Ska försöka få tag i farfar, så kanske vi kunde backa lite grann med bilen. Annars kanske en sväng upp till mamma.
Igår kväll så körde jag hela vägen till Kinna, längs den krokiga Hällingsjövägen. Det gick bra, det är ju lätt när man väl kommit ut på vägen. Men det gick bra med, några få motorstopp, men det kommer att bli så mycket bättre. Nu när jag inte har något jobb, så tänker jag verkligen kämpa hårt med körkortet, mitt mål är väl innan 2007. Jag vågar inte säga för mycket om det än. Jag lovar att jag ska kämpa.
Söker jobb idag med, och nu känns det som om jag söker vad som helst, bara för att jag verkligen vill ha ett jobb. Vill så gärna ha något att göra på dagarna, klarar snart inte av att vara hemma mera. Jag är så uttråkad och dessutom känns det som att jag blir så tjock. Inte för att jag äter mer än jag brukar, men det känns så bara. Jag känner mig oviktigt och som om jag bara sölar runt. Jag avskyr det.

söndag, september 17, 2006

Isn't he lovely

13.03

Helgen har varit helt jättebra verkligen. Känns som nästan bästa jag har haft på länge (av dem helgerna jag har varit hemma).
På fredagen var jag barnvakt för bror min och vi hade det väldigt mysigt. Tittade på Idol i två timmar och sen blev det en timmes lång promenix med Johanna, i princip konstant pratande om sex.
Igår hade jag och Cecilia en hel dag för oss själva, var på stan, shoppade lite, fikade. Kom hem och hyrde film och lagade väldigt god mat och bakade kladdkaka. Tittade sedan på "Motorsågsmassakern", vilket var en mindre trevlig film. Sedan en promenix, på en, en och en halv timme. Och det var skönt ute. Pratade med Emil en stund när jag kom in och efter ett tag så somnade jag gott.
Drömde mardrömamr inatt, om filmen, och det brukar jag aldrig göra annars. Jag var rädd, kändes som att jag inte vågade stänga ögonen, men det tog slut och jag sov gott sen igen, trots att det var en aning oroligt.
Så rösta idag, men på vad?

fredag, september 15, 2006

Without you I'm nothing

15.54

Igår kväll, jag antar att det kunde ha varit mycket bättre. Men för att vara ärlig så trivdes jag rätt så bra ändå. Och jag älskade min fisyr. Också hade jag tydligen sängkammar blick igår (sweet).
Idag är jag barnvakt precis hela dagen och det är inte roligt. Jag kan inte göra något alls, bara sitta här och hålla mig hemma. Kan liksom inte ens gå en promenad i det fina vädret. Urtrist. Fast man kan se det som att jag faktiskt har min kväll säkrad också, jag behöver inte göra nånting. Men ikväll har jag mest lust att gå och se Hardcore Superstar på Liseberg med syrran, det hade varit roligt. Det får nog bli Idol ikväll iställe, om inte pappa mot förmodan skulle komma hem tidigare än väntat.
Det blir bara jobbigare och jobbigare att klara en helg utan Emil, särkilt när jag inte har något bestämt att göra. Det känns så väldigt tomt på något vis, som att det är brist på saker att göra. Jag skulle så väldigt gärna vilja träffa honom i helgen (igen). Men jag ska inte åka, det ska jag verkligen inte göra. Jag känner mig jobbig om jag frågar, och jag vill itne vara påträngande på något vis alls.
Dax att söka lite mer jobb. Det måste ju ge resultat snart. Förresten ett till bakslag idag, ett till nej.

onsdag, september 13, 2006

Försöker förstå varför tårar rinner

13.29

Jag sov inte gott inatt, verkligen inte. Låg och vände och vred mig fram och tillbaka hur många gånger som helst. Så blev det för varmt, för kallt. Emil låg vänd åt andra hållet och jag ville att han skulle ligga åt mitt håll. Så började tårarna rinna för ingenting alls. Låg på Emils arm och snörvlade, han frågade vad det var, men den gången var jag bara förkyld. Så gick Emil imorse och jag ville verkligen inte släppa iväg honom, vill vara med honom hela dagen idag. Han blir dessutom sen idag, och jag ska åka hem.
Hela grejen med att åka hem idag, den känns inte riktigt bra, men vissa saker måste man göra fast det inte känns så kul. Det är ju inte så att vi aldrig kommer att ses igen. Det vet jag att vi kommer.
Jag åker hem och jag ska verkligen göra lite nytta, så att ingen kan säga något om det. Söka jobb, det gör jag varenda dag nu. Jag vet bara inte vad jag gör för fel, något fel måste jag ju göra, eftersom att jag inte får något svar.
Nu ska jag ringa och boka biljett till min hemfärd och sen kila iväg ut i solen och hämta dem.

tisdag, september 12, 2006

Jag andas genom dig

13.03

Det blir inte till att åka hem idag heller. Men definitivt imorgon, lillebror har vuxenkalas på torsdag, så då måste jag ju bara vara hemma. Sen vill jag inte att det ska bli något dåligt mellan oss i familjen heller. Jag har i alla fall hört av mig till pappa, så nu vet han om det i alla fall. Det blir nog förmodligen kalas ikväll, hos Emils systerson som fyller sex år.
Emil var hemma på lunchen idag och jag tycker så mycket om det, det känns som att dagen utan honom går lite fortare. Känns inte som jag behöver vara ensam så länge då.
Ska kika på lite mer jobb och kanske skriva lite fler ansökningar idag. Sen blir det nog till att gå ut och gå en promenad, lämna filmerna och sådär. Jag kan bara inte sitta inne hela dagen, solen skiner och det är blå himmel idag och hur länge till det är så, det vet ingen.

måndag, september 11, 2006

Det är omständigheternas tid

15.08

Jag åker inte hem idag, jag vill inte det. Jag behöver minst en natt till i alla fall. Jag känner åker jag hem nu, så kommer jag inte att må så bra. Jag hörde av mig till pappa, med sms då såklart. Och han tjatar till och med dät om jobb och jobb och jobb. Jag är så himla trött på det. Men idag har jag letat, har sökt tre jobb idag. Fast det känns inte som det ens är värt att säga det till pappa, han blir liksom inte nöjd ändå. Han verkar tycka att jag ska få jobb på en stjärnrestaurang med en gång och han tror inte att det är det minsta svårt alls. Han vet inte hur det är. Det är svårt, jag skulle inte säga omöjligt, men det är svårt. Jag gör ju faktiskt mitt bästa, även om han inte tror det. Skit samma med det nu. Han är ju förälder och han bryr sig.
Idag har det för övrigt inte hänt så speciellt mycket. Steg upp sent, jag kände mig inte så jättebra men det känns som att det är tillbaka igen. Emil var hemma på lunchen och det behövde jag verkligen. Sen har jag suttit här, sökt jobben och sådär. Ska kika runt lite till, sen tänkte jag att jag skulle ta en lite promenad.

söndag, september 10, 2006

Ain't no sunshine when he is gone

13.55

Sitter hemma hos Emil igen. Han skickade sms igår och frågade om jag ville komma till borås och sen följa med honom hem. Då kunde jag inte gärna säga nej, han frågade ju, och det händer, (för att vara ärlig inte så ofta). Men han frågade ju. Så nu är jag här. Vi har väl inte gjort så speciellt mycket, men det är skönt.
Pappa blev nog lite arg igår när jag sa att jag skulle åka. Han tycker att jag inte gör någon nytta. At jag inte anstränger mig för att söka jobb, men det gör jag verkligen, jag har sökt en hel massa jobb, känns det som i alla fall. Jag blev arg på honom, hade mest lust att be honom att bara hålla tyst, det går inte fortare för att han tjatar. Jag är så trött på allt jävla tjat. Det är ju inte så att jag inte vill ha jobb, för det vill jag verkligen. Jag känner mig så onödig och massvis överflödig när jag bara går hemma. Jag känner mig liksom inte viktig på något sätt alls. Blir bara nere av det.
Och Emil tjatar inte, det är skönt. Det komemr att ordna sig, det ver jag att det kommer.

fredag, september 08, 2006

Bara lite lagom sådär

Det är fredag idag och jag skulle mest av allt vilja önska mig Emil i helgen. Men det blir förmodligen och förhoppningsvis en ensam hemma helg med syrran. Det blir nog minst lika bra det, men jag saknar fortfarande någon att sova med.
Joahanna, min ven, frågade om jag hade lust att gå ut ikväll och jag kan inte riktigt bestämma mig för hur jag vill ha det. Jag är både sugen på att gå ut och inte sugen på att gå ut. Jag får helt enkelt se lite senare i eftermiddag. Men jag känner för det, tror jag, jag kan ju gå hem när jag känner för det, om jag inte vill vara kvar längre.
Har varit och tränat idag på förmiddagen, det var jobbigt idag, jag tog i så det rikitgt gjorde ont i varenda muskel i hela kroppen. Men det var skönt, något som jag verkligen behövde.

Det är konstigt, men alltid när sommaren övergår så smått till höst, så blir många människor lite sjuka. Kanske är det inbillning. bara för att det börjar gå mot kallare tider. Jag har också känt så.
Idag är det jättefint väder, solen strålar från klarblå himmel, men med en gång som man kommer ut, så känns det att det är något annat i luften, något lite kallare och lite frikskare. Det är ändå ganska skönt, även om sommaren gör sig påmind.

(jag skrev ett brev igår, tre sidor långt, till Emil. Jag har inte bestämt mig för om jag ska skicka det än, jag viker ut hela mitt hjärta i det. Det känns konstigt, för rikitgt så har jag aldrig nånsin gjort innan. Men jag antar att någon gång så måste det kanske göras).

torsdag, september 07, 2006

17.44

Jag har fått lite av min inspiratin tillbaka nu. Så nu måste jag gå och skriva av mig. Är sugen på att på att skriva ett brev.

baby you're the right kind of wrong

14.34

Kom hem för ett bra tag sedan, hade körlektion i förmiddags och det gick mycket bättre än förra gången. Jag tror och tycker att jag är hyfsad på att köra bil men det är alltid något att anmärka på. jag förstår ju när hon säger det, men det är saker som är lätta att inte tänka på. Men det är lika pinsamt varenda gång jag gör något som är fel och jag tycker verkligen inte om det. Jag skäms och tänker att det borde jag ju kunna egentligen.

Jag tycker inte om att vara beroende av människor på ett eller annat sätt. Jag har aldrig velat särskilt mycket att folk tycker synd om mig, för än det ensa och än det andra. Men trots det så är jag beroende av människor, bryr mig om vad folk ska tycka om mig, jag är beroende av att känna mig, behövd, viktig och älskad. Fast det är inte något jag vill visa speciellt mycket, det skulle ju vara att vara krävande. (Att prata med Emil och för att sen bara ett par få minuter senare skicka ett sms där det står "jag saknar dig och skulle verkligen behöva dig ikväll" och sedan skicka ett sms till och varför inte ytterligare ett?). Precis sån är jag, och efteråt så känner jag mig jättejobbig. Men jag antar att det har lite med grejen att få bekräftelse på att han verkligen tycker om mig. Det är inte det att mina föräldrar inte tycker om mig för det gör dem, det vet jag. Det handlar nog lite om att när jag gick i grundskolan så var jag aldrig särskilt populär och har aldrig haft en massa vänner. Jag har väl alltid varit lite av en tönt eller mes. Det är jag fortfarande, men nu är jag nöjd med det. Och alla behöver nog bekräftelse då och då, bara att jag kanske behöver det lite mer ibland, eller att jag verkligen visar det.

onsdag, september 06, 2006

Septemberkväll

Det regnar ute ikväll och det smattrar sådär mysigt mot rutan. Sitter här och lyssnar på musik, sån musik som ger knottror på armarna. Jag känner mig så fruktansvärt ensam ikväll, hade verkligen behövt Emil ikväll. Det är en sån här outhärdligt lång och ensam kväll.
En sån kväll när jag skulle kunna gråta för nästan vad som helst, när gråten bara sitter där i halsen som en klump och vet inte riktigt var den ska ta vägen alls. Det känns bara jobbigt.
Ska nog gosa in mig i min nyinköpta fleecefilt och kika lite på tv eller läsa min bok.
Natti
19.52

Var som sagt på arbetsintervju idag och det verkade som om han tyckte om mig så vi får se hur det går. Han skulle träffa några fler tjejer. Det var väl inget sånt riktigt wow-jobb, men jag måste ju börja nånstans och jag måste definitivt tjäna pengar. Så det verkar bra. Varannan helg, det passar mig väldigt bra måste jag säga.

Oh, kära nån

13.40

Allt gick väldigt, väldigt fort. Jag ringde om jobbet imorse, men mannen jag skulle prata med var inte där så jag skulle ringa senare. Gick och tränade och det var skönt, fast idag kunde jag inte rikitgt släppa tankarna på allt helt och hållet. Tankarna snurrade och snurrade, det var minst sagt virrigt. När jag kom hem igen så ringde jag med en gång och han svarade och plötlsigt så skulle jag dit och prata med honom klockan 3 i eftermiddag. Med andra ord så kanske jag har ett jobb. Spännande känns det, extremt spännande. Jag vill så gärna vara rätt person.
Men än är jag inte nervös, jo okej, det känns lite i magen.

Ska alldeles snart bege mig till tåget. Hoppas nu, jag håller alla tummar jag har.

tisdag, september 05, 2006

12.21

Nu var det gjort, den arbetsansökan var nu inskickad och jag kan bara vänta och hoppas på det bästa. Eller hoppas att dem ens hör av sig. Jag söker allt jag kan nu och känner jag att det inte funkar sen om jag får ett jobb så är det väl bara att säga upp sig och hitta något nytt. Men jag lovar att ge allt ett seriöst försök.
jag behöver verkligen något att göra på dagarna nu.

Det skulle vart du

11.40

Kom hem från Emil igår och det var, jag vet inte riktigt. Väldigt nedstämt, det känns alltid så tråkigt att åka därifrån, jag hör liksom hemma hos honom på något sätt. Ett sätt som jag inte rikitgt kan förklara i ord, det bara känns så.
Jag var hemma vid 22 igår skulle varit hemma tidigare om det inte hade varit för att tåget från Gnosjö var försenat (men varenda gång jag ska åka därifrån så hoppas jag så innerligt att bussen/tåget inte ska komma, för jag vill tillbaka hem till honom igen). Så jag kom hem och allt släppte lite när jag kom hem, fick en stor kram av syrran. Pappa sa till mig att han hade hittat ett jobb som jag kunde söka och sen att jag kanske till och med hade fått ett jobb. Jag skulle ringa på onsdag. Åt lite kvällsmat, gick och gjorde mig iordning och allt sånt, tjatade lite på syrran om att sluta prata i telefon, för jag behövde den. Ringde Emil och då var det mycket senare än vad jag hade tänkt mig från början. Vi pratade lite grann, sa godnatt och allt sånt. Sen kändes det väldigt nedstämt och det tog ett väldigt bra tag innan jag somnade. Det kändes så fruktansvärt ensamt, jag gillar inte att sova själv. Men jag somnade till slut ändå.
Idag ska jag skriva en arbetsansökan och sen tänkte jag försöka få tag på min mamma och träffa henne ett tag, det hade varit trevligt. Sedan har jag inga andra planer alls. Vi får väl se hur dagen artar sig.

måndag, september 04, 2006

Just take my hand and hold it tight

13.39

Sitter hemma hos Emil, jag ville inte åka hem igår. Jag gillar nämligen inte söndagar, det blir liksom inte en hel dag tillsammans då. Emil är på jobbet och jag sitter här, försöker göra lite nytta, söka lite jobb. Men jag är inte orolig längre, det hjälper ju inte att oroa sig. Jag känner bara att jag behöver något att göra, jag blir så rastlös av att bara gå hemma.
Jag ska för övrigt åka hem idag, jag vill inte, men jag har inte så mycket val faktiskt. Han ska jobba borta. Jag hoppas så himla mycket på det där jobbet i Gislaved, jag vill så gärna ha det. För jag vill så gärna alltid vara med Emil. Men jag blir störd på att folk inte hör av sig alls. Så jag fortsätter helt enkelt att söka jobb, men för att vara ärlig så blir det mest i Göteborg. Det är så svårt här nere och det är störande. Men jag antar att det ordnar sig, det måste ordna sig. Men det funkar inte på arbetsförmedlingen, det ger liksom ingen som helst hjälp.
Håller på att fixa så att jag kan ta mig hem idag, bussarna går ju inte riktigt som jag vill att dem ska göra och Emil måste ju kunna köra mig till bussen. Så det får nog bli tåget, nackdelen då är att om jag tar tåget så måste jag köpa biljett på tåget och då kostar det mer än vad det burkar göra. Och jag är ju som sagt inte miljonär.
Men jag ska ringa och höra vad jag kan köpa biljetten innan.
Sen ska jag lägga mig och titta på film, det känns inte så lockande att gå ut nämligen. Det blir fimen "Att göra en pudel" låter ju lite sjukt men vi får se.

fredag, september 01, 2006

Ljudet av ett annat hjärta

14.11

Jag är hemma hos Emil igen och det känns som att jag nästan är här lika ofta som hemma. Men det är ingen som säger något, och gjorde dem det så skulle jag nog faktiskt inte bry mig. Jag trivs så mycket med att vara här och jag kan ju passa på mycket nu när jag ändå inte har något jobb. Och jobb kan jag lika gärna söka här. Jag är nyfiken över hur det går med jobebt jag sökte i Gislaved, jag hoppas verkligen på det. Det hade varit så himla roligt.
Inatt sov jag med Emil, låg på hans arm. Jag sov oroligt, vände mig fram och tillbaka. Men det kändes tryggt, han var nära precis hela tiden. Och jag tycker så mycket om att sova med honom. Har gjort det så ofta nu att det känns jobbigt att sova själv. Trots att sängen hemma bara är 90 centimeter bred.
Sitter här nu, söker lite jobb. Men det känns som att jag inte har någotn som helst motivation alls. Det känns som att alla bara tjatar. Men det går ju inte fortare för att dem gör det heller. Det hänger ju egentligen bara på mig. Pratade med min mamma häromdagen och hon sa, men du kan väl gå runt och knacka på. Men jag känner mig inte tillräckligt säker i mig själv och ibland slår det mig att jag faktiskt inte kan något, att jag inte är bra på något. Men någonstans vet jag att jag är bra ändå, jag måste bara ta tag i det och gräva fram det. Det känns bara lite svårt ibland. Som sagt folk bara tjatar men det känns inte riktigt som att någon tror på mig. Jag vet att min mamma tror på mig och det är skönt.

Det är kallt här och jag tror kanske att jag håller på att dra på mig en lite förkylning. Jag har något lite molnande bakom pannbenet, en pågående huvudvärk. Jag vill inte bli sjuk, det går bara inte. Vill att den här helgen ska bli så bra.
Emil sa åt mig att komma på något som jag ville göra i helgen, idag när han var hemma på lunch. Men jag kan verkligen inte komma på något alls.
Ska skriva en ansökan nu och sen ska jag lägga mig och titta på film. Jag känner inte för något annat, inte ens för att gå ut.