Idag var jag tvungen att avliva min allra sötaste lilla tjej. Det var fruktansvärt jobbigt, blev många tårar.
Innan har hon ju fått någon form av anfall, men med väldigt långa mellanrum så har inte tänkt så mycket på det, men hon har blivit undersökt en gång. Så förra veckan fick hon ett anfall och i veckan har hon varit himla slö och igår tyckte jag att hon andades konstigt. Lisa var här och undersökte, hörde inget särskilt men trodde på vätska i lungorna. Provade med antibiotika.
Idag skulle jag ge henne medicin, men fick henne inte att svälja den. Och hon hade börjat andats ännu tyngre. Så då tyckte jag det var lika bra att ta bort henne. Så åkte till Lisa och hon fick somna in. Klappade henne tills hon tog sitt sista andetag.
Nu känns det ändå helt okej om än väldigt tomt och jag saknar henne. Men det känns absolut som jag gjorde rätt val. Hon hade vätska i lungorna och prognosen var inte god.
Älskade Micro <3
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar