Mitt huvud vill liksom inte sluta tänka idag, det är som om någon håller fast tankarna i mitt huvud och snurrar dem runt, runt. Jag förösker verkligen koppla bort. Jag tänker ju på saker som inte har hänt och de tär egentligeninte så stor risk att dem ska hända heller. Och händer dem så får jag väl ta det då. Varför tänka på det nu? Men jag kan inte låta bli, är det såhär att vara vuxen? Eller snarare mellan vuxen och fortfarande barn. Ibland vet jag inte riktigt vad jag ska ta vägen nånstans, jag står bara och trampar på samma ställe utan att komma fram till något. Jag skulle helst vilja vet allt med en gång, utan att behöva sänka så mycket innan. Vill att det bara ska komma till mig, pling, så vet jag allt med en gång. Men livet får tydligen inte vara så lätt. Inte för mig i alla fall.
Och förresten så skriver jag bara för min egen del och orkar man inte läsa så kan man stänga ner och sluta bry sig. För det är bara för mig själv. Så att jag ska kunna hålla nån ordning.
Nu ska jag borsta tänderna, ringa Emil och sen kommer jag förmodligen att somna inom en väldigt snar framtid. Jag orkar inte vara med mer, vill inte, vill inte, vill inte.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar