19.58
(Vet inte riktigt om låten heter så. Men något åt det hållet. Med Björn Rosenström).
Dagen idag, den kunde väl ha börjat bättre. Det var som om att någon jävlades med oss hela morgonen, så att vi inte skulle hinna bli färdiga i tid med det som skulle upp till Frölunda. Och dessutom få skit och skäll för att vi är långsamma som inte hinner färdigt med allt till utsatt tid.
Det är ganska så lätt att känna sig värdelös där, för det känns alltid som de tär något som blir fel eller som man glömmer av. Och jag gör verkligen mitt bästa varje dag och jobbar så fort jag kan.
Jag trivs verkligen där, med alla som jobbar där och med jobbet i sig också och jag skulle inte vilja byta.
Jag och Angelica pratade lite idag om att vi verkligen skulle vilja vara ledig lite fler helger, typ att man bara jobbar varannan helg, för det är åndå överkomligt. "Vi skulle försöka kämpa för våran rätt" För som det är för tillfället, så har jag nästan inget socialt liv och jag vill ha det och jag vill ha kvar mina vänner.
Men det värsta är egentligen inte att jobba helger, utan det värsta är att jag aldrig har tid med något annat, har aldrig tid att göra sånt som jag verkligen tycker om och som jag verkligen vill göra. Och fortfarande det värsta, att det är för lite tid att träffa min älskling på. Och jag har så dåligt samvete och jag grubblar ihjäl mig över det.
Ibland blir jag så trött på allt. Nu är jag väldigt trött på livet liv, kanske inte just mitt liv kanske, men livet i helhet. Och ibland skulle jag bara vilja ha lust att lägga mig ner och gråta eller något. Och det händer att jag gör det ganska ofta också. kanske inte bara lägger mig ner å gråter. men det brukar komma på kvällarna efter mitt kvällssamtal med Emil.
Men imorn är det i alla falla ledigt. Och jag ska definitvit börja min dag med att sova. Sedan är det körlektion och sedan träning med syrran på kvällen. Och därimellan ingenting alls, skönt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar