The heart is pumping for my life

19.23

det vart en ganska bra dag idag ändå, trots de förbannade omständigheterna. jag har bara ingen aning om vad som hände riktigt.

kom hem rätt sent igår kväll från Emil, men jag var inställd på att jobba och det kändes jobbigt det gjorde det, men jag skulle så var det bara.
imorse vid 06.52 ringde min telefon och först hittade jag den inte alls, sen på golvet. Kia sa att Linda stod å väntade nere vid jobbet och hade ingen nyckel. det var nog först då jag insåg att jag hade försovit mig riktigt ordentligt. fick ringt till Linda i all hast å hon var snäll och hämtade mig. så det var bara till att kasta på mig kläder och rusa ut genom dörren, glömde linserna och fick ta dem i handen.
var på jobbet 07.10 ungefär och brukar vanligtvis vara där nästan en timme tidigare. men allt gick bra hela morgonen och vi var färdiga samma tid som vi brukar vara annars också. och jag har ingen aning om hur det gick till. jag antar att måste man så kan man. vi tog oss till och med hem till rätt tid idag.
jag har inget som helst minne av att jag ens hörde klockan imorse, om jag har stängt av den eller inte. hur som helst, allt löste sig ändå.

och till helgen, vad kan jag säga om den. det var en bra helg men ändå inte, jag fick vara med min Emil, bra, men han blev sjuk, inte bra. vi fick inte gjort så mycket alls, var inne i stan på lördagen en sväng och Emil fick köpt sig en ny jacka å lite andra grejer, å jag hittade inget. Emil mådde inte så bra så vi åkte hem ganska tidigt igen. så på söndagen åkte vi ner till honom, för jag hade ju ändå tagit ledigt på måndagen. å på måndagen vart jag också sjuk, så då var vi hemma tillsammans. ringde jobbet på måndags eftermiddagen å sa att jag var sjuk. men egentligen var jag nog inte jätte sjuk, men jag ville så gärna stanna kvar hos Emil en dag till å bara vara med honom.
så igår kväll var det ändå dags att åka hem. och det var värre än på väldigt länge faktiskt. det kändes jobbigt både att lämna honom och att jobba idag. så vi stod där på perrongen och jag smågrät, det kändes jobbigt.

nu kommer snart mitt program på tv, "Grey's Anatomy" det är min alldeles speciella stund på veckan. då vill jag inte bli störd.

nu ska jag små greja lite grann.