Fredag idag, redan skulle jag vilja säga, det går fort, trots att jag är ensam hemma hela dagarna. Har inte gjort något alls idag, gick int upp förrän sent. Ringde chefen där jag provjobbade och jag vet inte, men det lät som om jag faktiskt hade en chans. Jag skulle höra av mig igen när jag kom hem, förmodligen på måndag, så skulle vi ses igen. Jag är nöjd med mig själv, nu vet jag att jag kan och att det faktiskt finns folk som är intresserade. Och pappa behöver inte tjata så himla mycket. Pratade faktiskt med honom idag också och han verkade väldigt nöjd och det känns bra.
Helgen vet jag inte hur den blir, (men Emil jobbar imorn och det känns inte så kul, men jag hoppas det är på morgonen så att jag kan sova, och inte så länge). Sedan hoppas jag att vi kan hitta på något mysigt, tänkte kanske föreslå att vi kunde åka till Varberg om vädret blir okej. Eller kanske något annat mysigt.
Jag har funderat på en sak, det är konstigt att man klagar trots att man har det man behöver. Att känna sig älskad, ha vänner, familj, hus och mat. Och ändå klagar man. För det finns alltid något som man vill ha. Ett par snygga underkläder, ny mobiltelefon och dem där extremt snygga jeansen. Jag antar att man är sakoman (ett eget påhittat ord), trots att man faktiskt inte vill.
Klockan är snart fyra och jag får hem min älskling, äntligen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar